"Om de tar ifrån oss vårt hus, tar vi genast två nya av dem" - Intervju med husockupantrörelsen i Lund

Kategori: Intervjuer

Motkraft: Vad var det som gjorde att ni från början valde att ockupera och skapa ett Smultronställe?

Kim Jansson: Vi var ett målmedvetet gäng som började prata om vår egen vardag och kom alla fram till att vi alla hade problem med våran bostadssituation. Man blir bra less på att bo andra hand, tredje hand, svart eller ibland som inneboende på soffa. Vår bostadssituation innebar att vi mer eller mindre var tvungna att flytta vart tredje månad.

Smultronstället dömdes ut av kommunen, vad säger ni som bodde där om det?

KJ: Kommunen sa att det skulle kosta en och en halv miljon att rusta upp Smultronstället. Vi rustade upp det helt på egen hand och vi hade inte valt att bo där om det inte hade varit beboligt.

Det har stått i tidningen att några av de boende blev gripna när polisen gick in i Smultronstället, hur mår dom och kan du berätta om polisens agerande under vräkningen?

KJ: Jag var inte där själv just då. Men vad jag hört gick det ganska lugnt till. Dem boende fick packa ihop sina saker och gå ut ur huset. Alla saker som av polisen avsåg vara av värde togs ut och låstes in i en stor container på gården. Vissa poliser såg inte så glada ut, verkade agera lite motsträvigt, andra bara stod och hånlog och skrattade åt oss.
Det var enligt polisen själva ca 50 poliser på plats, bland annat deras piketstyrka, polishundar och stora sprejbehållare samt grävskopor. Även folk från Säkerhetspolisen såg ut att vara på plats.
Rivning påbörjades på en gång, så fort de boende var ute och sex boende blev gripna och är misstänkta för grovt olaga intrång.

Hur pass samkoordinerade är de två nya ockupationerna?

KJ: Båda ockupationerna planerades av folk som jobbat eller på ett eller annat sätt sympatiserat med Smultronstället. Det är ett resultat av gemensamma möten med Lund och Malmömiljön och under själva ockupationerna har vi haft kontakt med varandra via mobiltelefon och sms-kedjor.

Skilde sig planeringen av de nya ockupationerna någonting från planeringen av när ni gick in i Smultronstället?

KJ: De här husen tog vi helt spontant efter demonstrationen. Mycket som en markör att om dom tog ifrån oss vårt hus, skulle vi genast ta två nya. Ockupationen av Smultronstället föregicks av flera veckor långa förberedelser. Vi hade som strategi att först bo in oss i huset innan det gjordes officiellt i media. Vi ville också att nyheten om ockupationen skulle nå media innan nyheten nådde polisen och kommunen.

Är det samma regler med det nya huset som med det gamla? KJ: Ja, vår kodex är kvar, det är fortfarande en civil olydnadsaktion, vi kommer inte använda oss av våld. Om polisen kommer in och ber oss gå ut, så går vi härifrån.

Lite på samma sätt som media informerades av polisen att ni skulle vräkas innan ni visste det.

KJ: Ja precis, vad som funkar för dom verkar funka lika bra för oss.

Hur gick det till när ni mobiliserade till demonstrationen igår?

KJ: Efter husets vräkning, spreds det ut att det skulle vara demonstration, jag vet faktiskt inte av vem eller vilka, men på fyra timmar lyckades vi mobilisera över 200 personer. Vår plan var att föra så mycket oväsen som möjligt, men att undvika skadegörelse och konfrontation så mycket det gick. Det blev ett fackeltåg med fyrverkerier och några utan direkt anknytning till Smultronstället kom med ett helt eget ljudsystem och livade upp stämningen rejält.

Hur mycket är ockupationerna nu symboliska manifestationer?

KJ: Från början var det viktigt att bara gå in i första bästa tomma hus efter att dom vräkt oss från Smultronstället, men nu börjar vi känna oss alltmer hemmastadda. Det är jättefina lokaler och vår tanke är att hålla huset så länge det går. Vi har tre rum och kök och en dusch. Ovanför har vi en cykelverkstad med tre verkstadsgolv och vind. Elen är igång, men inte vattnet och värmen. Just nu jobbar på att få hit värmeelement.

Den allmänna bilden av er i media har varit god, vad tror ni det beror på?

KJ: Jag tror det har att göra dels med vår kodex, att det är en civil olydnadsaktion utan våld och dels med att vi varit så öppna i allt vi haft för oss. Vi har själva gått runt och knackat dörr och informerat våra grannar om läget hela tiden.
Vi har blivit kontaktade av journalister och fotografer som själva verkat vilja delta i aktionerna. Jag tror det har varit för att ockupationerna tar upp ett väldigt aktuellt problem, nämligen att alla som inte har föräldrar som kan köpa en bostad åt sina barn, har stora problem med att fixa fast boende, det är många som får nöja sig med dåliga bostadslösningar. Därför tror jag inte att någon skulle komma undan med att smutskasta oss i det här skedet.

Några avslutande ord?

KJ: Vi känner ett enormt stöd från grannar, media och allmänheten, men vi är skakade och trodde att kommunen skulle agera proffsigare. Vi hoppas att efter att vi tagit dessa två hus, kan andra ta över och att börjar ta hus efter sina egna behov.

I nuläget vill vi ha en dialog med husets ägare och fler solidaritetsaktioner. Folk måste ta saker i egna händer, vi behöver att folk kommer hit och hjälper oss men jag skulle hellre uppmana att folk gör sin egen grej.

Förresten, det är demonstration på lördag (8 november) klockan 13.00 på Stortorget i Lund och om vi skulle blir dubbelt så många sen sist så vore det en seger.

Medan det här skrevs så fick Björnbärssnåret mottaga en vräkningsorder från Kommunen.