Kriminaliseringen av G8-protesterna: "Nu byggs en hotbild upp"

Kategori: Intervjuer

Onsdagen 9 maj genomförde polisen i flera tyska städer husrannsakningar mot aktivister som sattes i förbindelse med G8-protesterna. 900 poliser deltog i operationen, är inte det en ovanligt stor polisaktion?

Honecker: Det är i alla fall ett mycket omfattande försök att kartlägga protesterna. Om man utgår från de 40 stället som rannsakades, måste man också anta att det handlar inte bara om de 18 personer som statsåklagaren motiverar det med, utan om många fler.

Vad letade polisen efter och vad beslagtog de?

Anledningen skulle vara att de hittat bevismaterial som är kopplat till en rätt gammal rättsprocess mot den så kallade MG – Militante Gruppe. Man letade särskilt efter politiska diskussionspapper, där olika grupper presenterar sina politiska linjer. Det som särskilt beslagtogs var datorer och tryckmaskiner.

Statsåklagaren säger att man misstänker vissa aktivistkretsar för att skapa en så kallad ”terroristisk förening” inför G8-mötet.

Ja, det är åtal enligt paragraf 129a, som man kan få upp till 10 års fängelse för. Det handlar inte längre om en konkret lagöverträdelse, utan om kriminalisering av en organisation: i en sådan finns det ju naturligtvis också folk som gör smörgåsar, svarar i telefon och tvättar fönster. Det jag menar är att man kan räknas som en medlem i en terroristisk förening om man på något sätt kommit att hamna i organisationsapparaten och därigenom bidragit till gruppen. Åtalspunkten är alltså mycket brett inriktat och omfattar därför även att propagera för och stödja en kriminaliserad organisation. Det är lika oroväckande att de mest graverande ingreppen sker kopplade till paragraf 129a, så som telefonavlyssning, övervakning, användandet av hemliga infiltratörer och husrannsakningar, det som just skett.

Motståndet mot G8-mötet är väldigt brett. Är det tal om att försöka utöka kriminaliseringen av motståndet genom paragraf 129a-processer?

Vi har länge kritiserat hur denna lagparagraf används för att kontrollera sociala rörelser. Om det bara handlade om att spana på vissa personer, kunde de göra det som vanligt underrättelseverksamhet. Men det räcker inte för polisen och statsåklagaren. De vill ha tag på information som de kan använda och gå ut med i offentliga utspel. Det kan de, när det handlar om förundersökningar för rättsprocesser, men inte med underrättelseinformation.

För det andra så håller det nu på att byggas upp en hotbild. Med ett hårt tillslag vill man inför G8-mötet signalera att ”vi gör något”. ”Vi gör något” mot militanta grupperingar och mot folk som diskuterar motståndsformer. ”De” skall få det klart för sig vad detta kan innebära: att ”de” kommer undersökas och anklagas för paragraf 129a. Offentligheten ska invaggas i synen att motståndet mot G8 är militant och terroristiskt. De är alltså i full fart med att avlegitimera protesterna.

Polisens förundersökning ska ha pågått de senaste 18 månaderna. Är kopplingen till G8-mötet bara en konstruktion?

Om man utgår från att det överhuvudtaget finns en gruppering med en fast struktur, som den som nu eftersöks – vilket man kan ifrågasätta att det gör – ligger det nära till hands att anta att sammankopplingen med G8 bara är en konstruktion. Diskussionerna om G8-mötet äger rum på många platser och i många olika kretsar. Myndigheterna står inför ett mycket brett fält av rörelser. Därför definieras rättssaken brett, så att man kan få en övergripande massbild och få tillåtelse till mycket. Därför är paragraf 129a ett så verkningsfullt övervakningsredskap, som man kan bruka och anpassa som man vill. De flesta sådana processer utmynnar aldrig i något, förutom att generera information.