Kallelsen till Nordic PGA-meeting

---

Kategori: PGA, NEAN, EuroMayDay

Detta är en andra inbjudan till det nordiska nätverkets möte den 25-27 april. Vi bjuder alla grupper i Norden som stöder de fem principerna (se hemsida www.globaliseringunderfran.org). I detta brev finns viktig information för dem som är intresserade av att delta.

Vi försöker komma bortom reaktiviteten och fokusera på de agendasättande kamperna och stärka och synliggöra de gemensamma kamper som finns i Norden.

Mötet utgår från befintliga kamper och syftar till att:
- Koordinera gemensamma kamper
- Stärka kamper som förs i Norden genom att sammankoppla dem, ge dem en samtidighet och finna gemensamma koncept
- Hitta alternativ till toppmötesmobiliseringarna

Preliminär Dagordning:

Fredag:
17:00-18:00 Info inför EU-toppmötet i Grekland
18:00-21:00 Föredrag om det globala kriget och om global kapitalism

Lördag:
09:00-10:00 Gemensam frukost
10:00-11:00 Presentation och namnrunda
    Mötesformalia
    Beslut om Beslutsform
    Nätverkets namn
    Nätverkets organisering
11:00-11:15 Fika
11:15-11:45 Inledande föredrag ” The progress of the globalization movement”
11:45-12:30 Kamrater från Bangladesh berättar om PGA Asien
12:30-13:30 Lunch
13:30-14:30 Kortare presentationer av befintliga kamper:
    - Planka.nu
    - Antikrigsaktioner, "Agera mot krig"
    - No Border, finska olydiga
    - Arbetsplatskamper, "Kämpa tillsammans"
    - Kvinnopolitisk kamp
    - Andra initiativ; presentation från närvarande grupper
14:30-15:30 Samordningsverkstäder
15:30-15:45 Rast/ fika
15:45-16:45 forts. Samordningsverkstäder
17:00-18:00 Redovisning från samordningsverkstäderna
Middag

Söndag:
10:00-11:00 Frukost
11:00-13:00 Globale Rødder om EU-toppmötet i Köpenhamn. Antikrigsmobiliseringarna? Vad kan vi dra för slutsatser? Hur går vi vidare?
13:00-14:00 Kort muntlig utvärdering av mötet
14:00-15:00 Fika

Samordningsverkstäder

Vi försöker komma bortom reaktiviteten och fokusera på de agendasättande kamperna och stärka och synliggöra de gemensamma kamper som finns i Norden.

Samordningsverkstäderna utgår från befintliga kamper och syftar till att:
- Koordinera gemensamma kamper
- Stärka kamper som förs i Norden genom att sammankoppla dem, ge dem en samtidighet och finna ett gemensamt koncept
- Hitta alternativ till toppmötesmobiliseringarna

Diskussionsfrågor: VAD BÖR GÖRAS?

Globaliseringsrörelsen och toppmötesprotesterna skapade ett globalt uppsving för vänstern. Seattle, Genua och Göteborg bäddade för sociala forum och nu senast en global aktionsdag med tolv miljoner människor som demonstrerade mot kriget.

Men samtidigt finns det tecken på att vänsteruppsvinget håller på att mattas av. Toppmötesprotesterna har inte längre en nyhet och makthavarna har utvecklat nya strategier för att kontra protesterna. Vårt problem har varit att flytta mobiliseringarna vidare till andra områden, och framför allt att föra tillbaka dem till vardagens grå konflikter. Hur "genereraliserar" vi toppmöteskampen ut i hela samhället.

KAMPCIRKULATION

Vi står återigen inför samma projekt som innan toppmötesprotesterna bröt ut:
1. Vi måste lyckas starta kamper eller lyckas synliggöra redan existerande kamper.
2. Vi måste sammanbinda dessa kamper, få dem att cirkulera och sprida sig till andra områden och involvera fler. Vi måste skapa någon form av förbindelse, en "transversal" mellan dem, som får dem att stärka varandra genom sin samtidighet, kommunicera och relatera till varandra.
3. Vi måste lyfta dem ur reaktivitet. Vi kan inte låta andra sätta dagordningen och enbart svara på den senaste reaktionära mobiliseringen eller kapitalistiska strukturomvandlingen. Vi måste kunna ta initiativ, lämna de givna spelreglerna och börja sätta dagordningen själva.
4. Vi måste bryta oss ur formeln "kamp->repression->antirepression" och hitta involverande och utvecklande former att agera i konflikter.

Exempel på områden som vi borde diskutera, starta o cirkulera kamper inom:
1. Arbetsplatser. Ex: Kämpa tillsammans.
2. Bostadsområden. Ex: Autonomt Motstånd, husockupationerna.
3. Allmänningar (Sjukvård, privatiseringar, kollektivtrafik, medborgarlön) Ex planka.nu, Blitz vs privatiseringarna, Asocialstyrelsen mfl.
4. Skolor. Ex SUF, skolstrejkerna mot kriget.
5. Globala kriget. Ex olydnadsaktioner.
6. Fängelser. Ex Andra Chansen, Solidaritetsgruppen.
7. Gränser. Ex No Border, Ingen människa är illegal
Kom gärna med förslag på aktuella områden/kamper ni tycker borde tas upp.

LÄRDOMAR

Det finns flera lärdomar från toppmötesprotesterna som är värdefulla att ta med sig. Det var vi i den utomparlamentariska vänstern som skapade uppsvinget och gav dess samtidighet. Detta skedde genom flera metoder:
1. Diversity of tatics. Protesterna byggde på en mångfald av taktiker. Alla kunde hitta något sätt att bidra, det gick att skapa rum för olika former av militans och radikalitet.
2. Skapandet av en gemensam fiendebild. Rörelsen bestod av "ett nej - många ja". Mångfalden skilde sig från identitetspolitiken, genom att alla olika intressen och grenar inte ställdes mot varandra utan sammanlänkades i en kamp mot en gemensamt system: mot den nyliberala ekonomiska globaliseringen och dess institutioner.
3. Gemensamma kommunikationskanaler. Genom IMC, PGA, sociala forum och diverse nätverk skapades en gemensam offentlighet, som förband kamper och bidrog till känslan av samtidighet.
4. Globala aktionsdagar. En av de viktigaste ingredienser för skapandet av känslan av en global samtidighet.

ÖPPENHET & KOMMUNIKATION

En av de viktiga delarna vi måste uppnå i våra kamper är att få dem att expandera, cirkulera och spridas. Här är "öppenheten" en viktig del.

Kamperna måste:
1. Skapa deltagande och vara inkluderande. Den måste involvera fler människor i den kamp som förs.
2. Vi måste tänka på hur vi kommunicerar genom vår kamper. Vilka signaler sänder vi ut, vilka bilder och myter skapar vi och hur får vi andra att relatera till dem och ta dem till sig.
3. Vi måste använda öppenheten som skydd: Skapa förtroende hos andra organisationer, skapa förankring för våra aktioner, metoder och analys. Kamperna måste skapa konsensus (horisontellt) och konflikter (vertikalt).
4. Vi måste använda oss av sköldar: andra folkrörelser, partier, kändisar och media som skydd mot repression och för att skapa legalitet kring vår kamp. Ex: Gränsövergången till Danmark, Personvalskampanjen i Finland etc.
5. Vilka forum, nätprojekt och tidningar har vi att arbeta inom, kommunicera genom och utveckla teori från. Ex: IMC, Motkraft/Modkraft/Yelah, Nordiska PGA-maillistan, hemsidan, diverse nätprojekt.

LABORATORIER & UNDERSÖKNINGAR

Globaliseringsrörelsen visar att det inte går att återupprepa ett vinnande koncept gång på gång. Vi måste hålla oss i rörelse som rörelse. Vi måste hela tiden röra oss till nya områden och bryta gränser. Även utvecklandet av kamper kräver att vi deltar och undersöker - vi måste även i våra forskningar vara i rörelse och delta som aktivister. Vi måste skapa laboratorier, som producerar aktivitet. Kamper måste utgå från våra begär och behov. Men det gäller också att undvika att fastna i lokala, reaktiva, kortsiktiga perspektiv och kunna planera längre, expandera, gå bortom vardagliga kamper till att bygga en verkligt antikapitalistisk rörelse.

RE/AKTIVITET

Kamp tar flera former. Dels rent reaktivt: som konfrontativ kamp mot att underordnas, för att begränsa exploatering. Men också en aktiv, agendasättande: det är en flyende kamp som undandrar sig kapitalets kontroll och exploatering. När vi utvecklar kamp måste vi ta hänsyn till dessa sidor och bygga på den faktiska kamp som sker, om än osynlig, individualiserad, isolerad och spontan.

Vänstern har traditionellt haft ett maktperspektiv där staten och kapitalet setts som de aktiva, medan arbetarklassen och de sociala rörelserna varit reaktiva. Vi har utsatts för maktutövning och förtryck från ovan, vilket fött motstånd underifrån som konfronterat makten. Med detta synsätt har vi inte valt kamperna själva, utan enbart tvingats reagera på det förtryck vi utsatts för. Enligt detta synsätt fungerar makten från ovan negativt och begränsande för våra begär och behov.

Andra inom vänstern har med Foucault vänt på perspektiven och ser arbetarklassen som aktiv och kapitalet som reaktivt. Våra begär och behov är produktiva, de resulterar i självaktivitet och en "konstituerande makt" underifrån. Kapitalet reagerar på denna produktivitet, "infångar" och exploaterar den. Kapitalet fungerar i detta perspektiv parasiterande. Kamperna tar former av aktivt undandragande, en "flykt" där vi själva sätter dagordningen och en vägran att ställa vår produktivitet i kapitalets intresse. Med "flykt" menas inte att flytta ut i skogen och odla morötter, utan arbetsvägran, gränsöverträdande, plankande och olika former av "självvalorisering".

När vi talar om koncept som tex "olydnad" eller "motstånd" får vi inte bara syfta på den negativa reaktiva biten, att vägra lyda - utan även det aktiva undandragandet: att hitta nya former utanför kapitalets kontroll att använda vår kreativitet för att tillfredställa våra begär. Konfrontation kan vi välja när styrkeförhållandena är rätt eller när vi kan vända vår svaghet till vår styrka. Med "flykt" undandrar vi oss repression och sätter själva dagordningen för hur vi ska agera.

FRÅGOR

1. Vilka kamper pågår runt omkring er? Vilka deltar ni i och vilka sker utanför "rörelsen"? Vilken karaktär har kamperna (öppna eller dolda, masskamper eller "individuella")?

2. Hur kommunicerar dessa kamper med varandra? Hur kommunicerar de internt och utåt (media, organisation, symbolik)?

3. Hur försöker ni skapa samtidighet och sammanlänka kamperna (samlande koncept, aktionsdagar, koordination)?

4. Vilken mångfald av taktiker används? Vilka kan samverka och mellan vilka finns en konflikt?

5. Vad håller rörelsen samman (metod, fiendebild, analys, gemensam historia)?

6. Vilka öppna bredare forum arbetar ni inom (sociala forum, nätverk, folkrörelsekoordineringar)?

7. Vilka former av "sköldar" mot repression använder ni er av?

8. Hur ser förhållandet teori och praktik ut? Pågår det en teoretisk diskusson knuten till kamperna?

9. Vilka former av "laboratorier" använder ni för att starta kamp och skapa aktivitet (resor, grundkurser, aktionsträning). Vilka "undersökningar" använder ni för att utveckla kamperna (arbetsplatsundersökningar, utvärderingar, studiegrupper)?