Antimilitaristiskt aktionsläger Disarm är Sveriges största och bästa (och enda tror jag) aktionsläger för fred och antimilitarism. Disarm har udden vänd mot svensk vapenexport, och hålls i hjärtat av svensk vapentillverkning Karlskoga i östra värmland, säte för Boforsföretagen. Dom ägs numera av Saab och BAE systems.

Vi började anlända på eftermiddagen den 11e juni, och dom sista lämnade orten, efter en häktningsförhandling med lycklig utgång, den 21e. Däremellan har aktiviteten varit hög på alla nivåer.

Vi som organiserar Disarm heter Ofog och är ett antimilitaristiskt nätverk för direkt aktion och civil olydnad. Vi är huvudsakligen baserade i Göteborg, men aktiva finns utspridda i hela landet. Lokalgrupper finns i Malmö och Stockholm. Vi arbetar enligt ickevålds-strategier i allt från hur vi organiserar oss och tar beslut, till hur vi genomför aktioner. Vi har en hemsida, så är du mer nyfiken på oss kan du läsa där! (www.ofog.org)

Förra året startade Ofog en ny tradition i svensk fredskamp aktionslägret Disarm. Disarm07 (alltså förra årets Disarm) blev en underbar vecka med massor av glädje, kärlek och aktioner, men också med skavanker och missar i organiseringen. Styrkta av framgång och visa av erfarenhet satte vi igång med Disarm08. Vi ville göra ett större och bättre läger. Ett läger där alla skulle fångas upp, där varje deltagares potential och önskemål skulle bidra till att göra lägret till en urkraft, en murbräcka mot militarismen. Och vi vill vara en röst för både fredsrörelsen och framför allt för dom som svenska vapen tystar. Det verkliga lidandet når oss inte genom tv och tidningar. Vi måste hitta det i våra egna hjärtan, genom medlidandet, och ta till handling!

Lägret Lägret organiseras enligt ickehierarkiska principer och med ansvarspositioner på rullande schema. Vi hade ansvarsgrupper som hade hand om det praktiska, såsom mat, säkerhet, media, poliskontakt, informationsspridning, aktionsstöd Man anmälde vid ankomst vilken ansvarsgrupp man ville vara med i. För lägrets organisering skulle alla deltagare vara med i en vängrupp, oavsett om man planerade göra aktion eller ej. Detta för att alla skulle ha någon/några som man hörde ihop med och för att underlätta att information når ut till alla deltagare. Vissa hade en vängrupp redan innan lägret startade, andra träffades för första gången där. Man kunde vara med i flera vängrupper, bara det var tydligt för dom som höll i info och aktionssupport vilket som var bara för lägret och vad som var för att göra någon aktion ihop. Lägret öppnades officiellt torsdagen den 12, och hela fredagen var ägnad åt vängruppsbildning och aktionsträning. Detta var en av dom missar vi gjorde ifjol, att vi inte gav vängruppsbildandet den tid och stöd som behövdes. Jag tycker att vi lyckades mycket bättre i år, men att vi kan göra ytterligare förbättringar vad gäller att fånga upp nyanlända deltagare. Fredagen innehöll bland annat en fem-timmars ickevålds och aktionsträning som var obligatorisk för alla som skulle göra aktioner. Det var väldigt skönt att ha fem timmar och en lunchrast på sig! Gott om tid fanns för diskussioner och reflekterande kring alla dom frågor som dyker upp. Det kändes som en mycket bra start på lägret att direkt ges utrymme och tid att dyka ner i frågorna. För dom som missade denna hölls en ny på måndagen. Utöver aktionsträningen har ett gäng andra workshops och kunskapsdelningar hållits. Några exempel leva på existensminimum (något man kan välja att göra för att vara fri att begå vilka brott man vill utan att behöva frukta skadeståndet och dessutom frigöra sig från tillväxthetsens ekorrhjul!), juridisk information, praktisk aktionsinfo, svensk vapenexport, gruppdynamik, ickevåldskommunikation(NVC). Personer från Irak och Colombia var där och pratade om situationen i sina hemländer. Finländare berättade om finsk antimilitaristism. Precis ALLA workshops var välbesökta och uppskattade! Stort glatt smajl till alla som bidragit och hållit och deltagit!

Arbetet för inkludering och mot hierarkier och förtryck har fungerat mycket bra till största del, men det finns brister. Sexism och rasism har fullständigt lyst med sin frånvaro. Åldersfördelningen har varit helt acceptabel, men kan bli bättre. Andra strukturer är svårare att komma åt. Språkbarriärer till exempel, det fanns inget språk samtliga deltagare förstod utan allt måste tolkas till både engelska och spanska i workshops och infostunder. Men på fritiden kan inte icke svensktalande vara med i det sociala utbytet på lika villkor som svensktalande. Andra exempel på saker som kan bli exkluderande är erfarenhet och kamratkrets. Vi har försökt motverka att några hierarkier ska uppstå p.g.a skillnader i erfarenhet och hur inne man är i aktivism-svängen. Vi har velat skapa en stämning där alla känner att dom är inkluderade och kommer till sin rätt. Utvärderingen pekade på att vi lyckats i stor utsträckning, men att det fortfarande finns utrymme till förbättringar tills nästa år. Framförallt vad gäller att se nya och osäkra individer. Men i stort sett har vi nästan bara hört underbara, positiva utlåtanden. Överlag verkar alla ha känt sig inkluderade och värdefulla, och tyckt att lägret organisatoriskt funkat mycket smidigt. Så skönt att något baserat på frivillighet kan flyta så fantastiskt bra, som en deltagare sa.

Arbetet med polisdialog har funkat otroligt bra. Disarm arbetar enligt principen att det inte är polismakten vi är där för att kämpa emot, utan svensk vapenindustri. Man behöver inte tycka om polisen som institution, men just Disarm är inte forumet för just den kampen. Polisen har varit helt införstådda med våra metoder, och lyckats skilja på sak och person. Precis samma sak kan sägas om oss. Polisen har gjort sitt jobb utan hot, våld eller verbala övergrepp, och erkänt vår moraliska legitimitet att göra vårt jobb.

En stabil gourmet-vegan-duo i köket gjorde att alla hade ständigt mätta och glada magar. En fantastiskt bra och viktig del av ett fungerande läger!

Mediaarbetet var en annan sak som inte fungerade särskilt väl ifjol. Men vilken uppryckning! En ganska stor och superihärdig mediagrupp jobbade stenhårt hela lägret. Man hann knappt kläcka en aktionsidé så satt dom där och skrev pressmeddelande om den!

Aktioner Alla aktioner bestämdes på plats. Oftast av vängrupper som skapats på plats. Det finns naturligtvis ingen toppstyrning som säger åt någon vad den ska eller får göra. Bara man håller sig till riktlinjerna är varje grupp fri att göra som den behagar. Det fanns dock en grupp för aktionsstöd som behövde av samordnings och säkerhetsskäl veta vad som ska hända och när. Aktionsstödet för de olagliga aktionerna har funkat bra. Utom när lägret var slut och en deltagare var kvar i förvar. En stödgrupp fick snickras ihop på plats av folk som fick ställa in sina midsommarplaner. Nästa år får vi planera bättre för såna oförutsedda händelser. Kanske finns ett behov inför nästa år att ha några aktioner planerade och uppstyrda i förväg. För nästa år ska vi vara fantastisk magnifika, ännu mer än i år, och då kan det vara bra att ha lite längre aktionsplanering! En sak som Ofog tycker är otroligt viktig är att alla har en plats i aktionerna. Det är inte bara dom som gör de häftigaste lagbrotten som är aktivister. Dom som spelar gatuteater är lika viktiga aktivister som dom som lagar maten, och som dom som bryter mot lagen, som dom som skriver och fotaro.s.v.. Om inte alla hjälper till och gör det dom vill och är bra på funkar det inte, därför ska alla också ha precis lika mycket cred!

Under lördagen befann sig hela lägret på Karlskogas torg. En vacker och hemsk gatuteater spelades upp, det breakdansades och diskuterades med karlskogabor. En sjukt lyckad dag.

Natten till söndag gick 3 vängrupper på sammanlagt 10 personer in på Bofors södra område för att göra en medborgerlig vapeninspektion. Alla var inställda på att se så mycket som möjligt som skulle kunna peka på vapenfabrikörernas medskuld i krigsbrott runtom i världen, samt överhuvudtaget ge oss mer information om de här företagen och områdena, och att sedan vid upptäckt låta sig gripas. Ett brev lämnades också på olika platser där företagens skuld och ansvar påpekas. Alla var inne 2-3 timmar. Mediagruppen, supportgruppen, väktare och polis skötte sina arbeten utmärkt, och hela aktionen var en helt igenom trevlig upplevelse. Alla 10 som greps är anmälda med brottsrubriceringen Brott mot lagen om skydd av samhällsviktig anläggning, som är det brott som blir om man begår olaga intrång på särskilt skyddsområde.

På tisdagen hölls en manifestation/gatufest utanför Bofors huvudkontor som delas av Saab och BAE. Vår alldeles nystartade svenska ClownArmy fanns på plats, liksom proggartisten Jan Hammarlund. Gatuteatern från i lördags spelades igen. Die-in, gatukritor, såpbubblor. Aktionsgruppen Hans Blix och hans två sakkunniga försökte prata med anställda, men möttes av en kompakt tystnad. Modstulna satte dom sig på ett cafe i centrum då manifestationen dragit in mot stan. Men där fick dom gratis fika och massa pepp av cafe-innehavarna! Då blev dom så glada att dom gick tillbaka till industriområdet, tog sig in och gjorde en vapeninspektion i 45 minuter innan dom greps. Även dom är anmälda för ovanstående skitlånga brottsrubricering.

På onsdag kväll dekorerades en utställningskanon som står på en kulle i stan. Konstverkets födelse betraktades av en civil polisbil (med tillhörande spanare), men efter att ha pratat lite med aktivisterna åkte den därifrån.

På torsdag förmiddag gjordes två samtida aktioner. Tre personer gick in på huvudkontoret för att stanna så länge som möjligt. Dom skulle nämligen hålla en tyst minut för var och en som dödats av vapen från Bofors. Det blir ganska många minutrar Bara 15 hanns med innan securitas bar bort dom. Då gick dom till Saabs kontor och hann sitta i ett par minuter till innan dom blev utburna därifrån också. Då gick dom till BAEs kontor och då kom polisen och avlägsnade dom. Inget gripande gjordes. Ungefär samtidigt gick två andra personer in på skyddsområdet och målade ett avbrutet maskingevär och skrev Du kan förändra på en stridsvagn. Det var en öppen aktion så de greps, men hann göra färdigt hela konstverket! En person släpptes efter några timmar. Den andra hölls tills häktningsförhandlingar på lördag förmiddag. Hon häktades dock inte utan är nu fri. Båda är anmälda för grov skadegörelse.

Och nu var det alltså slut för i år:-( Men, till vår stora lycka behöver vi antagligen inte vänta till juni nästa år och Disarm09 för att komma och störa vapenföretagen i Karlskoga! :-) Det är nämligen så att 19 personer sedan förra årets aktioner väntar åtal, och rättegångarna kan mycket väl bli i höst! Rättegångar är alldeles utmärkta arenor för andra hyss. Kanske blir det ett litet höst-Disarm? Mer om detta senare!

I (kär)lek och kamp /Ofog