Utåt råder en kompakt tystnad. Nordiska förbundet vill inte bemöta offentligt vad som hänt i organisationen, den händelse som resulterade att fyra av deras medlemmar, Anders Lagerström, Mattias Lövbrand, Andreas Irebro och Henrik Johansson, anhållits av polisen misstänkta för rån. Alla fyra har ledande positioner inom förbundet, Lagerström arbetar dessutom heltid med att sköta Nordiska förlagets postorder. De tre förstnämnda av dem är även administratörer och moderatorer på NFs Internet-community, Nordisk.nu. Inte ens på förbundets egna community lämnas några förklaringar till det väpnade rån riktat mot en avhoppare som de häktats för. Där raderas alla inlägg som försöker diskutera händelsen eller framföra kritik mot agerandet. Istället har Nordisk.nu lanserat en stödinsamling för sina gripna administratörer.

Men om tystnaden är kompakt utåt, så pågår diskussionen desto livligare internt mellan de olika aktörerna. Det mejlas flitigt runt skildringar om vad skett mellan de olika nationella organisationerna, där de olika inblandade vill ge sin version av vad som skett.

Peter Melander, som är närstående Info-14 och som återigen försöker manövrera inom Nordiska förbundet nu när hans konkurrenter inom organisationen är inlåsta, riktar en intern kritik mot de fyra gripna och försöker avpolitisera konflikten. I en intern artikel, betitlad ”Bättre kort ära än lång skam”, hävdar han istället att det bara handlar om personkonflikter inom Nordiska förbundets bolag, som bland annat ger ut tidningen Folkets nyheter, och tar därigenom avhopparen Lars Lindén i försvar.

”Ett par personer i Nordiska förlaget, grupperade kring Folkets Nyheter, svek den nordiska hederskodexen för en längre tid sedan. För att täcka upp detta och uppvisa ”en putsad fasad” för utomstående så har det ena sveket efter det andra begåtts. Det ena misstaget efter det andra har täckts upp med nya misstag, och nya svek. För ett par veckor sedan blev situationen så ohållbar att dem kände sig tvingade att hota en närstående familj till tystnad”, skriver Peter Melander.

Lennart Berg från Nordiska förbundet och ansvarig utgivare för Folkets nyheter ger en helt annan version. Berg bekräftar att det är en persontvist som utlöst konflikten, men att Lindén orättfärdigt hämnats genom att hota att lämna ut kundregistret som han haft tillgång till.

”Det finns aldrig några som helst ursäkter att stjäla en kundlista, kräva pengar för att lämna tillbaks den. Och sedan hota med att sälja den till högstbjudande. Expo? Säpo? Det spelar ingen roll om man har fått en smäll på käften, någon har dragit över ens flickvän, lånat pengar utan att lämna tillbaks eller kvaddat ens bil. Man sprider inte varandras personuppgifter. Och man sprider definitivt inte kundlistor med människor, vars enda brott är att de övervunnit sin rädsla och valt att handla ur en regimkritisk butik”, skriver Lennart Berg.

Men Melander hävdar att Lindén inte gjort sig skyldig till någon stöld av medlemsregistret. I och med att Lindén är delägare i bolaget, har han därigenom rätt till registret. Även Info-14 skriver ett klargörande där de går på samma linje.

”Både förövare och offer är delägare i, eller kopplade till, samma bolag. Vidare vill man [Metro och Expo] skapa misstro gentemot den nationella rörelsen genom att påstå att kundregistren har stulits. Så har inte skett utan det aktuella kundregistret har alltid funnits hos det aktuella bolaget och hos den delägare som ansvarat för registret, ingen annan har på något vis fått ta del av det,” skriver Info-14.

Info-14 försöker därefter slingra sig från att Lindén arbetat tillsammans med dem för att starta upp deras nätverk, Fria nationalister, som svar på Nordiska förbundets liknande nät av oberoende grupper.

”Hos Metro påstås det att den ansvarige delägaren hoppat av bolaget till förmån för en annan grupp, detta är också fel. Delägaren har sedan en tid önskat lämna bolaget, detta är inte en nyligen förändrad situation. På senare tid har däremot delägaren assisterat olika nationella projekt”, skriver Info-14.

Lennart Berg klargör däremot om Lindén att ”En av våra medarbetare har valt att lämna oss för en annan grupp”. I en förfrågan ber han Fria nationalister ”agera rätt”, och inte släppa in Lindén i sin struktur. Å Nordiska förbundets vägnar lägger Berg fram ett medlingsförslag. På Lars Lindén ställer de kraven: ”Vi får tillbaka vårt kundregister i oredigerad och okrypterad form med tillhörande mjukvara; Vi får ett underskrivet icke spridningsavtal samt ett hedersord på att registret inte kommer att spridas till tredje part eller på annat sätt nyttjas i något som helst sammanhang.” Igengälld lovar Berg att de ska återlämna Lindéns datorer och den personliga information de kommit över i hans datorer. Om följande överenskommelse genomföras skulle konflikten mellan Nordiska förbundet och Fria nationalister kunna neutraliseras.

”När denna affärsuppgörelse träder i kraft drar vi ett streck över allt som varit och låter den offentliga relationen mellan oss och den arbetsgemenskap som Lars L numera får anses tillhöra normaliseras”, skriver Lennart Berg.

Den normaliseringen av relationen kom dock aldrig att äga rum. Istället tog Lars L och polisanmälde intrånget och nu sitter hans forna kamrater häktade.

/ AFA Dokumentation

Appendix:

Eftersom konflikten inom Nordiska förbundet förs i det dolda och internt för att försvåra insyn har vi valt att offentliggöra några av de inlägg som skickas runt mellan de olika nationella grupperna.

Lennart Berg: Rädslan och kundregistret

Rädsla. Det är den största stoppklossen för vår rörelse. Långt värre än likriktad massmedia, statliga kampanjer och indoktrinering i skolorna. […]

De svenskar som valt att engagera sig nationellt har alla orsak att vara rädda. Och de flesta är det också. Mer eller mindre. Eftersom alla, mer eller mindre, har något at förlora. Och det handlar inte bara om rädsla att hamna på kåken när man håller ett tal eller skriver en artikel. Eller att behöva ta fysisk konfrontation med extremister och invandrargäng.

Det krävs inte något utåtriktat engagemang för att ligga risigt till. Massmedia älskar luddiga formuleringar om ”samröre med nazister” och ”hemliga sympatier”. Nyligen ägnade kvällspressen helsidor åt att avslöja vilka som handlat böcker från nationella butiker eller donerat pengar via sms. Och det räcker för att bli av med jobb, fackliga rättigheter, hus, föreningsliv och socialt nätverk.

Människor vet detta. De vet vilka risker de tar genom att bara vara i närheten av den nationella rörelsen. Att bara synas tillsammans med den. Den absolut vanligaste ursäkten att inte följa med på nationella manifestationer är just detta. Rädslan att synas med en rörelse som är maktens fiender.

Och den absolut vanligaste frågan när folk ringer in sina beställningar till nordiska förlaget är om vi kan garantera att deras personuppgifter inte läcker ut. Vad svarar man på sånt? Gudarna ska veta att det har hänt förut. Ingenting är 100 procent. Den som säger det ljuger. Och det enda vi kan lova våra kunder är att vi gör precis allt som står i vår makt.

Flera tusen svenskar har handlat av nordiska förlaget. Det är tiotusen svenskar vars vilja att ta del av regimkritiska texter eller nationell musik, har varit större än deras rädsla för att hängas ut och förlora det som vi brukar kalla för ”normalt liv”. Nordiska förlaget gör allt för att förvalta det förtroendet. Och det stannar inte vid ord.

Snacket går naturligtvis i rörelsen just nu. Vi behöver inte gå in närmare på det. Ni som vet, ni vet. En av våra medarbetare har valt att lämna oss för en annan grupp. Det är helt okej. Det var djupa personliga konflikter bakom. Och sånt händer. Och det är också fullt förståligt att det finns en bitterhet när man lämnar en grupp som man själv varit med att bygga upp. Att behöva lämna sina tidigare kamrater och allt det som man investerat flera år i. Det är också i viss mån förståligt att det blir några tjuvnyp och lite skitsnack.

Men det finns aldrig några som helst ursäkter att stjäla en kundlista, kräva pengar för att lämna tillbaks den. Och sedan hota med att sälja den till högstbjudande. Expo? Säpo?

Det spelar ingen roll om man har fått en smäll på käften, någon har dragit över ens flickvän, lånat pengar utan att lämna tillbaks eller kvaddat ens bil. Man sprider inte varandras personuppgifter. Och man sprider definitivt inte kundlistor med människor, vars enda brott är att de övervunnit sin rädsla och valt att handla ur en regimkritisk butik. Det ska man veta om man varit nationellt aktiv i över ett decennium.

Visst är det en lyckad ”hämnd”. Och visst skadar det nordiska förlaget. Men den skadan är inte en bråkdel av vad den skadar rörelsen. Hur många människor kommer att avstå att söka kunskap på grund av detta? Följa med på tillställningar eller donera pengar? Känslan av otrygghet slår naturligtvis inte bara mot oss. Den slår mot varenda nationell gruppering.

För nationellt engagemang börjar inte med att man sliter av sig tröjan, slår sig för bröstet och utstöter ett vikingavrål av kamplust. Den börjar med trevande försök, och växer. En bokbeställning, registrering på forum, en liten donation, ett mejl.

Nordiska förlaget har ett ansvar. Det är våra kunder, och det är vår tidigare medarbetare som har ställt till det. Och det är vi som är tvungna att agera. Detta har vi gjort. Och det är vad ni har hört om. Kundlistan bör vara säkrad nu. Ingen skada skedd. Men återigen. Det är aldrig något som är hundra.

Nordiska förlaget har gjort det som krävs av oss. Och vi utgår även från att den nationella grupp som vår tidigare medarbetare nu har sökt sig till, även de tar sitt ansvar.

Ja, vi har våra dispyter. Visst finns det lite konkurrens mellan oss. Även om vi inte vill låtsas om det någon av oss. Men vi har vissa gemensamma hedersbegrepp. Ett av dem är att inte sälja adressuppgifter till fienden. Människor som gör detta är själva fiender, och ska inte vara välkommen i någon del av rörelsen.

Vi vet att ni håller med. Och vi litar på att ni kommer göra det som är rätt. […]

Lennart Berg: Förslag till uppgörelse

Det ligger i allas vårt intresse att den nuvarande situationen löses på ett konstruktivt sätt. Ingen gynnas av att konflikten eskalerar. Här är vårt förslag på lösning:

Prestationer från Lars L:

- Vi får tillbaka vårt kundregister i oredigerad och okrypterad form med tillhörande mjukvara;

- Vi får ett underskrivet icke spridningsavtal samt ett hedersord på att registret inte kommer att spridas till tredje part eller på annat sätt nyttjas i något som helst sammanhang.

Motprestationer från oss:

- Vi ersätter med 50 000 kr Lars L:s aktieinnehav i NFSE Media AB. I samband med detta upprättas ett utköpsavtal för de nämnda aktierna som även innehåller klausuler om att inga framtida krav kan riktas från säljaren mot NFSE Media AB eller därtill relaterade enskilda personer, samt att likaledes inga framtida krav kan ställas från NFSE Media AB eller därtill relaterade personer mot säljaren för ekonomiska eller andra skador som orsakats verksamheten;

- I samband med att vi får tillbaka vår digitala information så överlämnas även till Lars L all digital information som tillhör Lars L;

- Samma villkor om ickespridning och -nyttjande utlovas självklart även från vår sida beträffande digital information som tillhör Lars L;

När denna affärsuppgörelse träder i kraft drar vi ett streck över allt som varit och låter den offentliga relationen mellan oss och den arbetsgemanskap som Lars L numera får anses tillhöra normaliseras. Vi arbetar därmed vidare på varsitt håll för Sakens bästa utan något aktivt motarbetande i någondera riktning;

Vi har även för avsikt att kontakta Peter Melander för erbjudande om en liknande uppgörelse. Vi avser därefter att ombilda verksamheten till en icke privatägd juridisk form som förvaltas gemensamt av samtliga medarbetare och sympatisörer.

Vi föreslår följande personer som medlare och övervakare i denna uppgörelse för att säkerställa att allt går rätt till: Axel Nordin; Kristoffer Dahlström; Jonas Skogssäter.

Peter Melander, ”Bättre kort ära än lång skam”

Torsdagen den 21 februari publicerade Metro i samarbete med Expo en artikel med rubriken ”Svenska nazister i stort gängkrig”. Regimtrogen media ljuger och vinklar i sedvanlig ordning.

Med anledning av detta så har jag blivit ombedd att avslöja dem faktiska omständigheterna inom Nordiska förlaget och Nordiska förbundet, både av enskilda patrioter samt ledande representanter för den så kallade nationella rörelsen.

För detta ändamål så skrev jag först en riktigt saftig artikel som klädde av problematiken kring Folkets Nyheter in på bara skinnet. Ingenting utelämnades. Artikeln skulle utan problem ha kunnat användas som manus till en av dem snaskigaste dokusåporna i svensk historia. Efter att ha övervägt saken så förpassade jag dock artikeln till det runda arkivet – där sådana uttalanden egentligen hör hemma.

För vi är patrioter, inte individualistiska politiker. Småskurna politiska diskussioner som utmynnar i en själlös debattkultur är ingenting som förlänar någon något eftermäle av värde.

Något som dock bör rätas ut är regimtrogna medias påstående om att något prenumerantregister skulle ha stulits samt att det skulle pågå något slags gängkrig mellan svenska nazister. Detta är ingenting annat än lögner. Rena och skära lögner i propagandasyfte.

Ett par personer i Nordiska förlaget, grupperade kring Folkets Nyheter, svek den nordiska hederskodexen för en längre tid sedan. För att täcka upp detta och uppvisa ”en putsad fasad” för utomstående så har det ena sveket efter det andra begåtts. Det ena misstaget efter det andra har täckts upp med nya misstag, och nya svek.

För ett par veckor sedan blev situationen så ohållbar att dem kände sig tvingade att hota en närstående familj till tystnad.

Det är en tragisk situation som har uppstått, och är det något som har gått förlorat för Folkets Nyheter så är det den nordiska hedern, med följdverkning att den nordiska äran släpas i smutsen. Och det är något som berör alla patrioter.