15 bilder: Global meeting

Förtio år senare. Platsen är den samma. Helgen 30 mars till 1 april hölls i det sociala centret Rivolta i Marghera, Venedig, konferensen Global meeting. Massarbetarnas fabrikslokal är nedlagd, den tomma lokalen ockuperades på 90-talet och är idag omvandlad till ett socialt center. På scenen står den nu sjuttiofyra-årige Toni Negri och håller inledningstalet för de femhundra församlade deltagarna från europa och 50-talet föredragshållarna och paneldeltagarna från hela världen.

Mötet organiserades av projektet Global, som är sprunget ur den radikala flygeln av globaliseringsrörelsen och de sociala centrena som tidigare var Disobbedienti-rörelsen. Själva mötet var uppdelat i tre delar: paneldiskussioner om dagens globala motstånd från världens alla kontinenter, ett europeiskt aktivistmöte och ett italienskt möte för att grunda en ny oppositionell rörelse i den nya situationen i Italien.

För att börja med det sistnämnda: Italienska rörelseuppsvinget som kom med globaliseringsrörelsen och krigsmotståndet, som bestod av en brokig allians av vänsterpartier och sociala rörelser, hade en enkel gemensam fiende i Berlusconiregimen. När centervänstern vann valet upplöstes denna rörelse. Just de frågor som rörelsen diskuterat och demonstrerat emot, prekariseringen, kriget i Afghanistan och Irak, drivs nu av centervänstern. Sista droppen blev när regeringen gav sitt stöd åt att Nato ska få konstruera en ny amerikansk bas i staden Vicenze, nära Venedig. Hundratusentals personer i antikrigsrörelsen demonstrerade i vinter mot militarbasen, och manifestationen var unik eftersom denna gång lös alla partier med sin frånvaro. I regeringen resulterade vänsterpartiernas ljumma protester i en regeringskris och Prodi nykonstituerade regeringen genom att bakbinda och knyta dessa partier ännu närmare till sig genom att avkräva dem löften om att inte sätta fler käppar i hjulet. Med Berlusconis återkomst som spöke, har Prodi lyckats hota vänstern att gå med på Berlusconis politik - men genomdriven av centervänstern. Därigenom har alla band mellan de sociala rörelserna och vänsterpartierna brutits. Den före detta globaliseringsrörelsen och nyuppståndna antikrigsrörelsen försöker nu återskapa en social opposition, en ny rörelsemobilisering, denna gång helt utanför de parlamentariska partierna. På söndagen samlades denna rörelse, med representanter från de sociala centrena, basfacken, Nato-motståndet, motståndet mot höghastighetståget i Val de Sus, vänsterrepresentanter fran facket FIOM, för att diskutera och skapa en ny gemensamhet mellan dessa sociala rörelser.

Global meeting började däremot med paneldebatter som gav en inblick i den globala situationen i världen. I olika block diskuterades situationen i Asien, Mellersta östern, Sydamerika och USA (Afrika och de forna Sovjetländerna togs inte upp). Global project hade verkligen lyckats skapa en intressant sammansättning av paneldeltagare. Till exempel pratade Wang Hui, en av initiativtagarna till studentprotesterna på Himmelska fridens torg, om dagens situation i Kina. Den egyptiska bloggaren Alaa Abd El Fattah berättade om situationen i Egypten, om hur bloggarna blivit ett forum for kritiska röster och repressionen mot dem. Collettivo Situaciones gav en uppdatering om de sociala protesterna i Argentina och redaktören Luis Hernandez Navarro för mexikanska vänstertidningen La Jornada berättade om zapatisternas andra fas i sin Oltre campagna. Den palestinska nyblivna kommunikationsministern Musthapha Barghouti visade med sin powerpointpresentation i detalj hur det palestinska territoriet och självbestammandet krympts av Israels ockupation, avspärrningar, checkpoints och konstruerandet av muren.

Det europeiska mötet började försenat på lördageftermiddagen. I sex timmar och inför femhundra deltagare berättade olika tillresta representanter från olika europeiska radikala autonoma rörelser om situationen i sitt land. En speciell tyngd lades pa hur Europa som rum skapas ur spridandet av konflikter och de gemensamma kamperna som cirkulerar. Flera berättade om vilken relevans de franska förortsprotesterna, CPE-protesterna, Ungdomshusets kamp i Köpenhamn eller studentmotståndet i Grekland hade haft för deras egna lokala praktiker i sina länder. Mötet knoppade av sig i flera konkreta diskussioner kring pågående projekt och kampanjer: framfor allt mobiliseringen mot G8-mötet utanför Rostock i Tyskland i juni.

Stora paneler, bra föredrag och intressanta diskussioner i all ära, men de viktigaste och starkaste mötena sker alltid utanför den ordinarie mötestiden. Att smita iväg till små restauranger inne bland kanalerna och gränderna i Venedig med de grekiska anarkisterna från Thessaloniki och få utförliga beskrivningar om hur det senaste årets studentprotester där organiserats är ovärderligt. Och alla enskilda diskussioner med italienare om framtida projekt för den europeiska rörelsen, om lunchsamtalen med tyskar inblandade i G8-motståndet är de ögonblicken när kunskap verkligen överförs och konspirativa planer smids.

Föredrag och filmer från det europeiska mötet finns att se och höra online:
http://www.globalproject.info/art-11682...